När blogglusten biter i en

 
HEJ long time no see osv!! Känns onödigt att komma med förklaringar, har ju inte lyckats blogga kontinuerligt sedan högstadiet i princip, och hur mycket jag än önskar så är det sällan jag både har ork, motivation och något att skriva om? Så blir lite då och då helt enkelt, är ju inte många som läser ändå direkt. Men vad har hänt sen sist jag skrev här då?
 
Det har hunnit va julkaos, musikhjälpen i umeå, bli ett nytt år, en tröstlös januarimånad och alla hjärtansdag. Och nu har hela kalla febriari passerat också. Jag har kämpat på som vanligt med diverse ångest och kriser. Vi (=jag, mamma, sjukhuset och lite arbetsförmedlingen) har försökt komma på en bra lösning med sysselsättning för mig och det har tagit lite för lång tid och slutade med kanske inte det bästa lösningen, men något som funkar iaf. Har skolats in på mitt gamla jobb, äldreboeende, och ska få börja jobba smått där på kanske 25% nu och sedan successivt öka. Skulle hellre önskat någon form av arbetsträning på någon roligare arbetsplats men det hade vi inte riktigt tid att vänta en evighet på så. Får se hur detta blir helt enkelt. Förutom detta har min gruppterapi tagit slut vilket känns jättetråkigt, känns så fel att inte åka dit och träffa min grupp varje torsdag. Separationsångesten made me cry alot sista dagen så att säga. 
Jag har broderat en hel del och laddat ner sims och försökt aktivera mig och göra saker i den mån det går. Svårt bara när man inte tror ens vänner vill va med en oftast. Tur jag har Emil i alla fall. 
 
På ett sätt känner jag att jag är påväg att bli bättre, klarar av att göra saker även om det känns svårt och jag rör mig i den värderade riktning jag formulerade sista tiden på terapin. Men det är svårt att våga tro det, för rätt som det är faller jag tillbaka. Läskigt att våga tro att jag KAN va frisk. Men att jag har skattat högre på alla delar på den skattning jag gjorde i höstas och sedan nu under våren talar om annat, även gruppledarnas berömmande ord. Jag vet inte riktigt vad som händer eller hur lång tid det kommer ta, men jag verkar va på rätt väg nu i alla fall. 
Kramar

- Elina

Du är så himla stark, hjärtat. Ser upp till dig lika mycket nu som förr som alltid! Kram <3

Svar: <3 <3 älskade du
kristaller.blo.gg

2018-03-01 @ 23:30:00

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback