November och jag gosar in mig i den nya pälsjackan (fake, såklart) och snörar på docsen utan att ens tveka vilka skor jag ska ta. Snön är redan här för att stanna och jag har egentligen glömt hur man står emot den isiga kylan som biter tag i mina ben genom strumpbyxorna. Spelning på verket och jag dricker vin och rom&cola ur groggflaskor och känner att jag skämmer ut mig själv för mycket som vanligt. Sitter sen på nattbussen hem och vill gråta för aldrig kan någonting kännas riktigt bra, fast när jag vaknar jag upp till fina ord känns lördagen lite lättare. Annars har Jonathan Johansson släppt en ny skiva som verkar så himla fin och lovande. Kommer nog spelas flititg resten av månaden. Och idag fyller min älskade vän Linnea 18 år och om 2 veckor exakt ser vi äntligen Håkan tillsammans igen. Längtar efter henne och Göteborg. Ps lyssna: